Denna uppsats är ett förarbete för att formulera ett protokoll för provtagning och för bedömning av hygienstatus av ytvatten som ska användas för bevattning av frilandsgrödor. Studiens syfte var att beskriva hygienstatus hos ytvatten med hjälp av Heterotrofa organismer vid 22°C, totalantal koliforma bakterier, fekala koliforma bakterier, Escherichia coli, fekala streptokocker och Salmonella spp. Erhållna resultat jämfördes med tyska DIN 19650 och kanadensiska Water Quality Criteria for Microbiological Indicators. Försöket gjordes i två odlingar och för varje odling genomfördes två provtagningsserier. En serie bestod av fem provtagningstillfällen vilka genomfördes inom en 30-dagarsperiod.

Endektociden ivermektin används i stor omfattning inom veterinärmedicinen. Läkemedlet metaboliseras i låg grad och kommer ut som verksamt ämne i faeces och utövar sina effekter på andra än målorganismerna, bl.a. faeceslevande arter. Eftersom vissa vattenlevande organismer uppvisar en särskild känslighet kommer denna litteraturstudie att fokusera på ivermektins toxicitet på organismer i akvatisk miljö och huruvida dessa kan vara i fara i svenska vatten. Daphnia magna är den art som visat sig känsligast och effekter har setts på nivåer så låga som 0,001 ng/l. Ivermektin verkar vara särskilt toxiskt för cladoceraner, den ordning som D.

Denna uppsats är ett förarbete för att formulera ett protokoll för provtagning och för bedömning av hygienstatus av ytvatten som ska användas för bevattning av frilandsgrödor. Studiens syfte var att beskriva hygienstatus hos ytvatten med hjälp av Heterotrofa organismer vid 22°C, totalantal koliforma bakterier, fekala koliforma bakterier, Escherichia coli, fekala streptokocker och Salmonella spp. Erhållna resultat jämfördes med tyska DIN 19650 och kanadensiska Water Quality Criteria for Microbiological Indicators. Försöket gjordes i två odlingar och för varje odling genomfördes två provtagningsserier. En serie bestod av fem provtagningstillfällen vilka genomfördes inom en 30-dagarsperiod.

Genteknik är relativt nytt område och så även de rättsliga regleringarna inom området. Syftet med denna uppsats är att se hur Sverige reglerar GMO, genetiskt modifierade organismer, vad som är gällande rätt och om Sverige uppfyller kraven från EU. En analys görs av både EG-rättsliga, nationella och internationella regleringar. Sveriges medlemskap i EU har till stor del präglat hur den svenska miljörätten har utvecklats och 4 år efter inträdet i EU, 1999, infördes miljöbalken. I 13 kapitlet regleras särskilt GMO som en följd av de två direktiv från EU angående GMO, även annan lagstiftning i miljöbalken berörs såsom 2 kapitlet.

Genteknik är relativt nytt område och så även de rättsliga regleringarna inom området. Syftet med denna uppsats är att se hur Sverige reglerar GMO, genetiskt modifierade organismer, vad som är gällande rätt och om Sverige uppfyller kraven från EU. En analys görs av både EG-rättsliga, nationella och internationella regleringar. Sveriges medlemskap i EU har till stor del präglat hur den svenska miljörätten har utvecklats och 4 år efter inträdet i EU, 1999, infördes miljöbalken. I 13 kapitlet regleras särskilt GMO som en följd av de två direktiv från EU angående GMO, även annan lagstiftning i miljöbalken berörs såsom 2 kapitlet.

Fokus i examensarbetet ligger i att kartlägga likheter och skillnader i inlärning hos människor/djur och artificiella system genom att jämföra inlärningshastigheter och avkligningstider. Förhoppningen är att detta i förlängningen bidrar till ökad förståelse för och därmed förbättrad interaktion mellan artificiell och mänsklig intelligens. Arbetet bygger i huvudsak på teorier av B.F. Skinner och hans bok The behavior of organisms som gavs ut 1938. Hans teorier och experiment jämfördes med dagens kunskap om artificiell intelligens och ett eget experiment med artificiella neurala nätverk genomfördes.

Studien undersöker vilka kemikalier som används i frisersalonger och som kan vara farliga för miljön. Största delen av kemikalierna sprids till vattenmiljön genom avloppsvatten, där exponering för vattenlevande organismer kan orsaka förändringar. En ekotoxikologisk farobedömning identifierar och karakteriserar kemikaliers risker och toxicitet. Farobedömningen baseras på tester utförda på de trofiska nivåer som finns i den akvatiska miljön och bygger på tre kriterier: akvatisk toxicitet, nedbrytbarhet och bioackumulerbarhet. Syftet med examensarbetet är att genomföra en farobedömning på kemikalierna som släpps ut i avloppsnätet från utvalda frisersalonger.Information om kemikalierna som återfanns hos tre frisersalonger eftersöktes i databaser för kemikalier.

I Sverige är kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att människor blir allt mer rörliga suddas gränserna också ut allt mer. Kommunerna tvingas ändra sina rutiner och se på exempel, för att lära sig hur planeringen över gränser går till. Flera faktorer och aktörer på lokal, regional, och nationell nivå påverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang är det en nödvändighet att planera över gränser, och efterfrågan av planeringsstrategier över gränser väcker behovet av större regioner, där gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel på regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den här uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen är hämtad från EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt både statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggår över gränserna..

Östersjön är idag ett utsatt område med många miljöproblem. Det är ett av världens största brackvattenområden som bildades vid den sista istiden. Saltvatten når endast Östersjön genom smala och grunda sund, vilket gör att dess omloppstid är mycket lång och tillförsel av nytt syrgasrikt vatten till bottnen kan vara sällsynt. De många geografiska delarna av Östersjön skiljer sig åt i salthalt, topografi och artdiversitet och påverkas således inte alltid på samma sätt av de miljöproblem som hotar brackvattnet. Ett av de största problemen i Östersjön är eutrofiering.

Syntetiska läkemedel är ett viktigt verktyg för människors hälsa och konsumeras idag i mycket stora kvantiteter. De hamnar i miljön antingen genom att oanvända läkemedel spolas ut i avloppet eller följer med urin och avföring ut ur kroppen. Eftersom läkemedelssubstanser har en biologisk effekt på människan, kan de också ha det på andra levande organismer, och okunskapen om vilka effekter detta kommer att ha på miljön i framtiden är stor. Dock går det redan idag att mäta halter av läkemedel i vattnet, och en viss påverkan på vattenlevande organismer har kunnat påvisas. Därför behövs en ny syn på läkemedel, och användningen därav, där även miljön tas i beaktning.

Beväxning på fartygsskrov är ett stort problem för sjöfarten. Beväxningen leder till ökad friktion mellan fartyget och vattnet vilket leder till ökad bränsleförbrukning och därmed ökade utsläpp till luften. Med bakgrund av detta har vi genomfört en litteraturstudie där vi har studerat en stor mängd källor varav de flesta varit tillgängliga via Chalmers bibliotek. Syftet med detta har varit att ta fram en övergripande text rörande hur beväxningen går till samt hur bottenfärger fungerar för att motverka beväxningen, framförallt med fokus på miljöpåverkan.Beväxningsprocessen sker i flera steg. I det första steget bildas det en hinna av proteiner och kolhydrater längs skrovet.

I avloppsvattnet förekommer både naturliga och antropogena ämnen som kan orsaka en negativ miljöpåverkan, såsom eutrofiering och en syrefattig recipient. Förekomsten av näringsämnen och organiskt material kan också vara en värdefull resurs, för det slam som återstår efter reningsstegen i avloppsreningsverket kan användas för att höja näringshalten i till exempel skogar och på åkermark. För att minska risken för skador på reningsprocessen, en negativ miljöpåverkan på recipienten genom skadliga ämnen som passerar genom avloppsreningsverket samt en negativ miljöpåverkan på grund av ett förorenat slam är det betydelsefullt att fokusera på mängden skadliga ämnen som förs till anläggningen. Syftet med examensarbetet är att kartlägga förekomsten av hushållskemikalier hos sex hushåll i Västerås som är anslutna till det kommunala reningsverket, studera befintlig litteratur som beskriver vad som sker med utvalda kemikalier då de når avloppsreningsverk i allmänhet, och sedan jämföra detta med Kungsängsverket. De sex hushållens sammanlagda antal produkter var 293 stycken, varav 66 var rengöringsprodukter, 16 tvättprodukter, 112 badrumsprodukter och 99 stycken var garageprodukter.

I avloppsvattnet förekommer både naturliga och antropogena ämnen som kan orsaka en negativ miljöpåverkan, såsom eutrofiering och en syrefattig recipient. Förekomsten av näringsämnen och organiskt material kan också vara en värdefull resurs, för det slam som återstår efter reningsstegen i avloppsreningsverket kan användas för att höja näringshalten i till exempel skogar och på åkermark. För att minska risken för skador på reningsprocessen, en negativ miljöpåverkan på recipienten genom skadliga ämnen som passerar genom avloppsreningsverket samt en negativ miljöpåverkan på grund av ett förorenat slam är det betydelsefullt att fokusera på mängden skadliga ämnen som förs till anläggningen. Syftet med examensarbetet är att kartlägga förekomsten av hushållskemikalier hos sex hushåll i Västerås som är anslutna till det kommunala reningsverket, studera befintlig litteratur som beskriver vad som sker med utvalda kemikalier då de når avloppsreningsverk i allmänhet, och sedan jämföra detta med Kungsängsverket. De sex hushållens sammanlagda antal produkter var 293 stycken, varav 66 var rengöringsprodukter, 16 tvättprodukter, 112 badrumsprodukter och 99 stycken var garageprodukter.

Många i Sverige är negativt inställda till genmodifierad mat som har förändrats med hjälp av genteknik. Enligt gymnasieskolans styrdokument bör genetikundervisningen ge eleverna sådana kunskaper att de känner till olika gentekniker och kan diskutera möjligheterna och riskerna med dessa gentekniker. Syftet med studien var att undersöka om gymnasieskolans genetikundervisning förändrade elevernas inställning till genmodifierad mat. En enkätstudie med såväl öppna som slutna frågor genomfördes på 54 elever från ett naturbruksgymnasium i nordvästra Skåne där 19 elever inte hade genomgått genetikundervisning och och 35 elever hade fått undervisning i genetik på gymnasiet. Vid analys av svaren framkom det att nio procent av eleverna som fått undervisning i genetik på gymnasiet ansåg det farligt att äta genmodifierad mat, medan 47 procent utav eleverna utan genetikundervisning ansåg det farligt.

Det finns idag en mängd olika artbegrepp men inget universellt som fungerar för alla organismer. Det mest använda är det biologiska artbegreppet som innebär att en art är en population organismer som är reproduktivt isolerade från andra populationer. De evolutionära processerna som leder till bildandet av nya arter delas upp beroende på vilken geografisk skala de utspelar sig i. Den allopatriska modellen som är den mest vedertagna innebär att geografiskt isolerade populationer med tiden ackumulerar genetiska, morfologiska eller beteendemässiga differentieringar till den grad att populationerna kan betraktas som olika arter. Sympatrisk artbildning är när artbildning sker inom ett och samma geografiska område, alltså utan geografisk isolering.